När allt blir fel och din hjärna blir det värsta stället på jorden

Ni vet den där känslan när allt är blir fel oavsett vad du gör, du tror att du har presterat, riktigt bra dessutom. Du känner dig stolt, tillfredsställd man svävar på rosa moln, som man brukar säga. Det är en sådan situation som du vill köpa dig själv något fint och helst dyrt. För att du har kämpat så in i helvette, och nu gjorde du bra ifrån dig. Belöning liksom. BAM, så kommer smällen.
Allt som jag trodde var fel, det var inte bara dåligt utan katastrof rättare sagt, hur i helvetet kunde jag ha så fel?!
Tillbaka till sal 416, vill jag aldrig igen. Det är ett laddat klassrum, full av ångest och rädsla men framför allt misslyckande. Jag vet att man bara får höra negativa om man går in där, inte bara idag. Igår, imorgon, nästa torsdag och kanske julafton? Det spelar ingen roll. För det är det värsta stället på jorden.
Jag vill ge upp, åka och träna och shoppa, eller jobba. Något som jag faktiskt vill kan och är bra på. Jag önskar att jag skulle få känna befrielse, lycka, tillfredställelse, lite pepp och motivation. Ha? Jag kunde lika gärna önskat mig månen.

Kommentera här: